Skisspennor och hårdheter i praktiken
H, HB, B, och till och med F. Funderar du på vad dessa beteckningar på skisspennor eller blyertspennor står för? I den här guiden får du både teknisk information och tips om hur du använder hårdheterna i praktiken.
I guiden använder vi både orden skisspennor och blyertspennor. Skisspennor beskriver främst hur pennorna används, medan grafitpennor är det mest tekniskt korrekta namnet (stiftet består av grafit och lera). Samtidigt är blyertspennor det vedertagna och vardagliga ordet som de flesta känner igen.
H, HB, B och F - så funkar hårdhetsskalan
H = Hard - Ger ljusare och tunnare linjer
B = Black - Ger mörkare linjer
HB = Mitt emellan H och B. Tänk en klassisk skolpenna.
F = Numera ganska ovanlig. Ligger mellan HB och H.
Den klassiska skalan ser ut så här
Hårda varianter: 9H - 8H - 7H - 6H - 5H - 4H - 3H - 2H
Mitten: F - HB
Mjuka: B - 2B - 3B - 4B - 5B - 6B - 7B - 8B - 9B
Se alla skisspennor - kolpennor och grafitpennor
Grafit, lera och varför hårdheten blir som den blir
Det är inte olika typer av grafit i en hård och en mjuk skisspenna, utan det handlar om förhållandet mellan grafit och lera i stiftet. Ett blyertsstift består av grafit, lera och vatten som blandas till en pasta som pressas genom en form och sedan torkas och bränns i en ugn. Det som avgör hårdheten är mängden av grafit i blandningen. Ju mer grafit, desto mjukare och mörkare (B) och ju mer lera, desto hårdare och ljusare (H).
Utöver detta kan även temperaturen i ugnen, behandlingstiden påverka. I vissa tillverkningsprocesser kan även stiften, efter bränning, impregneras med vax och olja för att förändra skriv/skiss-känslan.
Praktiska exempel - vilken hårdhet till vad?
Hur använder man då alla dessa hårdheter i praktiken? Det är alltid en smaksak, men det finns ändå typiska användningsområden där en hårdhet passar bättre än en annan. Ett sådant är till exempel att man ogärna skriver längre texter med en supermjuk 9B.
Skriva för hand
Till traditionellt skrivande använd en HB. Den här modellen är lagom mörk vilket ger en tydlig och lättläst text, den "kladdar" inte och håller spetsen mycket bra. Ett alternativ är H om du vill ha texten något ljusare vilket kan vara bra vid marginalanteckningar som kommentarer bredvid ett stycke, frågetecken när något är oklart eller kanske sidnummer.
Teknisk ritning
I en teknisk ritning är man ofta på och suddar, förändrar och rättar till. Här passar 2H och 4H väldigt bra då de ger mycket exakta linjer och är enkla att sudda där det behövs. Perfekt för att skissa inför den nya verandan, din prototyp eller eldragningarna hemma.
Skiss och konst
Skiss och teckning är det området där det är vanligt att kombinera flera olika hårdheter beroende på vad man vill göra.
Hårda - uppbyggnad, H - 2H
De hårda modellerna ex. H och 2H är perfekt där man vill ha lätta tunna linjer. Ett bra exempel på detta är en grundskiss innan för att testa sin idé eller har någonting att bygga vidare på. Dessa hårdheter lämnar mindre grafit på pappret och är lätt att sudda.
Mellanhårdhet - Allround, HB - B
H-B är en riktiga allroundpennor för skiss. Med dessa kan man göra en helt färdig skiss eller teckning. Många använder dem till konturer då den ger tydliga linjer, men är fortfarande lätt att redigera.
Mjukare - skuggor, 2B - 4B
Mjuka varianter lämnar mer grafit på pappret och är perfekta till mörkare skuggor, djup och kontrast - till exempel i porträtt. Här gör 2B-4B jobbet perfekt. De är också toppen när du vill få mjukare övergångar genom att variera trycket, eller använda en stompfer. Och när du vill lyfta fram ljus är ett sudd guld värt.
Ännu mjukare - dramatik och djup svärta, 6B - 9B
De allra mjukaste skisspennorna som 6B - 9B används när man vill få djup svärta snabbt, dramatiska kontraster och smetar ut enklare vilket är även toppen när man kombinerar pennan med stompfer eller fingrar.
Övriga hårdheter 4H - 9H
...men när använder man egentligen de absolut hårdaste modellerna som 4H - 9H? Ja, dessa är verkligen en nisch, men de har faktiskt tydliga användningsområden. De är perfekta när man gör underritningar som man sedan kan gå över med tuschpennor utan att behöva sudda. De är också riktigt bra på tekniska ritningar och detaljarbete på släta papper.
Pappret har större betydelse än vad man tror
Ett slätt papper och ett grövre papper ger helt olika upplevelser. På ett slätt papper glider hårdare varianter lätt och ger tunna fina linjer. En mjukare variant på samma papper kan kännas lite halare och mindre kontrollerad. De mjukare varianterna kan även ge en glans om man oftast inte vill ha med grafitpennor
Ett grövre papper låter mer grafit fastna vilket gör att mjuka pennor upplevs ännu mörkare och hårdare pennor kan kännas för torra och ge ett allt för ljust resultat.
Är HB samma mellan olika märken?
Nej, även om de flesta tillverkare av grafitpennor använder sig av den här skalan så finns det inte någon universell, formell standard. Det betyder att HB ur en serie kan skilja sig lite mot en HB i en annan serie. Dessa olikheter är dock försvinnande små och detta betyder att man kan lita på skalan i praktiken, men inte alltid i USA. Där använder man nämligen både systemet med H - B och ett nummersystem ex. #1, 2#. Oftast används dessa nummer på skrivpennor och den vanliga hårdhetsskalan på konstnärs- och tekniska pennor.
Våra tips när du ska köpa skisspennor.
Du behöver absolut inte skaffa alla hårdheter för att komma igång med att skissa, men det finns några måsten enligt oss och det är följande:
2H - För underliggande linjer som går lätt att sudda
HB - För konturer och lättare skuggning
2B - För mer skuggning och mjukare skiss
6B - För djupare skuggor och kontrast
Det här är vårt bästa tips om du vill komma igång enkelt. Börja med de här fyra, testa på ditt papper, och bygg på när du märker vad du saknar. Vill du kika på pennor direkt - länka här till skisskategorin