Allt om papper, del 1: Gräng och hur den påverkar ditt måleri

Här hos Cria får vi ofta frågor om papper. Det är jätteroligt, vi älskar ju papper! Därför har vi i en serie blogginlägg samlat ihop några av de vanligaste frågorna vi får som t.ex. vad spelar egentligen fin och grov gräng för roll, måste man ha bomullspapper, vad händer om pappret inte är syrafritt och är det ok med blekmedel, egentligen? Detta och många andra frågor kommer du få svar på i denna samling med inlägg som vi kallar "allt om papper". Håll i dig, nu dyker vi ner på djupet i pappersdjungeln.

Del 1: Gräng!

Grov gräng, fin gräng eller helt slätt, vad ska jag välja och vad är det för skillnad?

I det här avsnittet kommer vi prata vad gräng egentligen är, vilken gräng som passar till vad och hur tillverkas egentligen pappret för att få olika gräng?

Vi börjar med grunden, vad är egentligen "gräng"? 

Ordet "gräng" kommer från tyskans grenge, som ungefär betyder "ruggighet" eller "sträv yta". Från början användes det för att beskriva läderytor, t.ex. om de var släta eller hade "kornig" struktur. Sen har det vandrat vidare in i bland annat tryckvärlden, papperstillverkning och konst, där det helt enkelt beskriver ytans textur, hur grov, fin eller slät den är.

Gräng är alltså hur slätt eller knottrigt pappret känns. Tänk att du drar handen över det, är det mjukt och lent, eller har det små bucklor och dalar? Det är gräng.

Den uppmärksamma märkte även att vi skriver struktur, men heter det egentligen inte textur? Jo - så är det faktiskt egentligen. Textur beskriver hur något känns eller ser ut på ytan, det är det ord konstnärer, designers och formgivare använder. Struktur handlar mer om hur något är uppbyggt – t.ex. inifrån och ut, eller tekniskt. Trots det används "struktur" ofta i pappersvärlden, troligen för att det låter mer tekniskt och har blivit standard i branschen. Språkligt slarv? Kanske. Men det är så det ofta låter i praktiken.

Man hör ofta att papper har en viss "struktur", men egentligen är det textur man menar, alltså hur ytan känns eller ser ut. Textur beskriver hur något känns eller ser ut på ytan – det är det ord konstnärer, designers och formgivare använder. Struktur handlar mer om hur något är uppbyggt t.ex. inifrån och ut, eller tekniskt. Trots det används "struktur" ofta i pappersvärlden, troligen för att det låter mer tekniskt och har blivit standard i branschen. Språkligt slarv? Kanske. Men det är så det ofta låter i praktiken.

Vad gör Gräng för skillnad till ditt skapande?

Grängen,  alltså ytan på pappret,  påverkar hur färg, vatten och material beter sig när du skapar. Inom akvarell är den särskilt avgörande. En slät yta (hot pressed) ger dig precision och kontroll, perfekt för detaljer och tunna lager. Ju finare gräng, desto mer styr du själv och ju grövre, desto mer lever ytan sitt eget liv. Grov gräng (rough) skapar livfulla effekter där färgen fastnar i dalarna och torkar oregelbundet, vilket kan bli magiskt, men också oförutsägbart. Cold pressed, med sin balanserade struktur, är därför en favorit hos många.

Även i andra tekniker som pastell och kol påverkar grängen resultatet,  där handlar det mer om hur mycket pigment som fäster i ytan. Grängen är alltså inte bara en känsla, det påverkar i allra högsta grad ditt skapande och vad du kan skapa på just det pappret.

Hur hot pressed, cold pressed och rough tillverkas

I stycket ovan nämnde vi Hot pressed (HP, slät) och Cold pressed (CP, fin gräng ibland även kallat NOT) medan Grov gräng ofta benämns som "rough", men förkortas  ibland med GP. GP står för grain torché eller grain prononcé, beroende på källa. Utan att bli allt för långdragen i Franskan här betyder det ungefär vriden gräng eller markerad gräng.

Grängen uppstår genom hur pappret behandlas under tillverkningen, särskilt i tork- och pressmomentet. Hot pressed-papper pressas mellan varma metallvalsar medan det fortfarande är fuktigt. Den höga temperaturen och trycket gör att fibrerna pressas samman tätt och ytan blir jämn och slät. Cold pressed-papper tillverkas genom att pressa den fuktiga massan mellan kalla valsar, vilket ger en mild, men synlig ytstruktur där fibrerna inte plattas ut helt. För att få rough, alltså grov gräng, får pappret i regel torka mot en strukturerad filt eller formduk, med minimal eller ingen valsning. Det ger en djupare, mer oregelbunden ytstruktur där fibrerna har rört sig mer fritt under torkningen.

Det är inte bara pressningen som påverkar grängen.

Grängen formas inte enbart av hur pappret pressas, flera andra faktorer spelar in. Råmaterialet har stor betydelse: bomullsfibrer beter sig annorlunda än träfibrer när de torkar, vilket påverkar hur strukturen sätter sig. Även hur pappersmassan fördelas, om den gjuts i form (mould made) eller tillverkas på maskin, påverkar grängens utseende. Dessutom kan ytbehandlingar, till exempel gelatinlimning, förändra hur tydlig eller mjuk grängen upplevs. Även själva torkmiljön spelar roll: snabb eller långsam torkning kan påverka hur fibrerna rör sig innan de stelnar. Gräng är alltså ett resultat av många små steg i tillverkningsprocessen, där pressningen visserligen är central, men inte ensam i att forma ytan.

Alla dessa små och stora detaljer,  från valsarnas temperatur till fiberkällan och torkningen,  samverkar och skapar just den yta du möter med penseln eller pennan. Det är därför papper från olika tillverkare kan kännas helt olika, även om de har samma grängtyp på etiketten. Det finns inget universellt "bästa" papper,  bara det som råkar kännas rätt för dig. Och det är inte alls säkert att din favorit är samma som någon annans.

Kort om grängtyper & förkortningar

Förkortning	Utskrivet	Vad det betyder
HP	Hot Pressed	Slät yta, pressad med värme
CP	Cold Pressed	Fin gräng, kallpressad
NOT	Not Hot Pressed	Samma som CP – annan benämning
Rough	–	Grov gräng, torkad mot strukturerad filt

OBS! Förkortningar och benämningar kan skilja sig mellan olika tillverkare.

Häng med i nästa avsnitt som kommer snart. Då pratar vi pappersmaterial och ställer frågan - Måste det verkligen vara bomull?