Varför är vissa färger transparenta och andra opaka? - Pigmentskolan
Varför täcker vissa färger mer än andra? Det är en av de vanligaste frågorna vi får om färg. Ofta handlar det inte om färgens kvalitet, utan om pigmentet i sig. Vissa pigment är naturligt transparenta, andra halvtransparenta eller opaka. Det gäller både hobbyfärger och professionella konstnärsfärger. Om man råkar testa en transparent kulör först är det lätt att tro att hela serien täcker dåligt, trots att det egentligen är precis så pigmentet är tänkt att fungera.
Alla färger är inte gjorda för att täcka
Att färger täcker olika är inte en begränsning, utan en av grunderna i måleri. Transparenta, semitransparenta, semiopaka och opaka färger fyller olika funktioner och är gjorda för att användas på olika sätt. En transparent färg är till exempel perfekt för lager på lager, djup, skuggor och färgblandningar som behåller lyster, eftersom ljuset kan passera genom färgskikten och studsa tillbaka från underlaget eller tidigare lager. Det gör att färgerna upplevs klarare och mer levande än när ljuset stoppas helt i ett opakt skikt

Opak betyder att färgen är täckande och transparent betyder att den är genomskinlig. Opak färg visar inget av underliggande lager medan transparent låter synas igenom.
En opak färg är däremot ovärderlig när du vill täcka, korrigera eller bygga form med tydliga ljus och mörker. När man börjar se täckförmåga som ett verktyg snarare än en egenskap som är “bra” eller “dålig”, öppnas helt nya sätt att arbeta med färg.
Olika pigment, olika täckning
Vissa färger upplevs nästan alltid som mer transparenta, oavsett märke eller serie. Det gäller till exempel många gula, röda och blå kulörer, särskilt när de ligger nära klara, rena färgtoner. Ett tydligt exempel är klargula färger baserade på pigmentet PY3 (Hansa Yellow Light), ett pigment som är mycket färgstarkt men naturligt transparent. Det betyder att färgen kan se intensiv ut på paletten, men ändå släppa igenom underlaget när den målas tunt

Färgen Lemon Yellow i Serien System3 från Daler-Rowney innehåller ett pigment Hansa Yellow Light PY3 och är transparent.
Samtidigt finns det färger som nästan alltid är opaka, som titanvitt PW6 (Titanium White) och många jordfärger baserade på järnoxider, till exempel PBr7 (Burnt Umber / Raw Umber). Dessa pigment har en struktur och partikelstorlek som stoppar ljuset snabbare, vilket gör att färgen täcker mer redan i tunna lager.
Färgnamn säger inte alltid hela sanningen
Det är lätt att tro att färgens namn berättar exakt vad som finns i tuben, men så är det inte alltid. En färg som heter Burnt Umber och är märkt med pigmentkoden PBr7 kan se ganska olika ut mellan olika tillverkare. För att justera nyans, täckförmåga eller pris kan färgtillverkare blanda in fler pigment, till exempel små mängder svart eller vitt, eller kombinera flera pigment med liknande kulör. Resultatet kan bli en färg som upplevs mer opak och jämn, men som inte längre bygger på ett enda pigment.
Det här är varken rätt eller fel. I många sammanhang är det praktiskt med färger som täcker bra direkt och beter sig förutsägbart. Samtidigt innebär det att färgen inte längre är en “ren” Burnt Umber, utan en tolkning av kulören. Därför är det ofta pigmentkoden eller pigmentkoderna som säger mest om hur färgen faktiskt kommer att fungera i måleriet, snarare än namnet på etiketten.
När klassiska färger ersätts med pigmentblandningar

Sap Green är ett bra exempel på hur ett historiskt växtbaserat pigment idag ersatts av moderna pigmentblandningar med bättre hållbarhet och jämnhet.
Många välkända färger har historiskt byggt på ett enda specifikt pigment. Med tiden har dock vissa pigment blivit svåra att använda i modern färgtillverkning, till exempel på grund av kostnad, tillgång. hälsoskäl eller bristande ljusäkthet. För att kunna erbjuda färger som klarar morderna krav har tillverkare, i flera fall, valt att efterlikna originalkulören genom att kombinera flera pigment.
Ett exempel är Alizarin Crimson, som ursprungligen baserades på pigmentet PR83. Det pigmentet är känt för sin djupa röda ton, men har relativt låg ljusäkthet. I dag består många färger med namnet Alizarin Crimson istället av blandningar av modernare röda och violetta pigment, till exempel PR177 eller kombinationer av flera pigment, som ger en liknande färg men med betydligt bättre hållbarhet.
Ett annat exempel är Sap Green. Ursprungligen tillverkades den av växtbaserade pigment, men i modern färgproduktion är Sap Green nästan alltid en pigmentblandning. Ofta kombineras ett grönt pigment med ett gult eller brunt för att återskapa den dova, naturliga gröna ton som färgen är känd för. Resultatet är en färg som är stabil, jämn och förutsägbar, men som inte längre bygger på ett enda pigment.
Det här gör att färgnamnet i första hand beskriver kulören och användningsområdet, medan pigmentkoderna berättar hur färgen faktiskt är uppbyggd. Därför kan två färger med samma namn innehålla helt olika pigment och ändå upplevas som ”rätt” färg i praktiken.
Singelpigment och blandningar - varför det spelar roll

Inom konstnärsfärger ses singelpigment ofta som något eftersträvansvärt. En singelpigmentfärg innehåller ett enda pigment, vilket gör att färgens beteende blir tydligt och konsekvent. När du blandar två singelpigmentfärger vet du i högre grad vad som händer, eftersom du egentligen blandar pigment, inte färdiga kulörer.
När färger istället innehåller flera pigment blir blandningar mer svårförutsägbara. En färg med tre pigment som blandas med en annan färg med fyra pigment kan snabbt bli en komplex mix där färgen tappar klarhet eller drar åt ett oväntat håll. Det här är en av de stora skillnaderna mellan enklare hobbyfärger och mer påkostade konstnärsfärger. De senare prioriterar ofta pigmentrenhet, tydlig täckförmåga och förutsägbar blandning, även om det gör färgen dyrare att tillverka.
Det betyder inte att fler-pigment-färger är “sämre”, men de är gjorda för ett annat sätt att arbeta. Att förstå skillnaden gör det lättare att välja rätt färg för rätt teknik och förväntning.
Så läser du pigmentkoder på tuben
På baksidan av de flesta färgtuber finns en rad bokstäver och siffror som kan se ganska tekniska ut, men som egentligen är till för att hjälpa dig. Pigmentkoderna följer ett internationellt system och talar om exakt vilka pigment färgen är uppbyggd av, oavsett vad färgen heter eller vilket märke den kommer från.

På konstnärsfärger står, nästan alltid, pigmentkoden på tuben. På hobbyfärger är det mer ovanligt och därför svårare att avgöra kulör och opacitet.
En pigmentkod börjar alltid med bokstäver som anger färggruppen, till exempel PY för gult (Pigment Yellow), PR för rött (Pigment Red), PB för blått (Pigment Blue) eller PBr för brunt (Pigment Brown). Siffran efter bokstäverna identifierar det specifika pigmentet. PY3 är till exempel ett klargult pigment, medan PBr7 är ett järnoxidbaserat brunt pigment som ofta används i Raw och Burnt Umber.
Om det står en enda pigmentkod på tuben betyder det att färgen är ett singelpigment. Står det flera koder, till exempel PB15:3 + PW6, är färgen en blandning av flera pigment. Det här påverkar hur färgen beter sig vid blandning, hur den täcker och hur den samspelar med andra färger i målningen.
När du lär dig läsa pigmentkoderna blir det lättare att förstå varför två färger med samma namn kan fungera olika, och varför vissa färger blandar sig rent och förutsägbart medan andra snabbt blir dämpade eller grumliga.
Pigmentkoder - en snabb förklaring
Pigmentkoder kan se krångliga ut, men de är egentligen en etikettens bästa genväg till att förstå vad du har i tuben. Tänk på koden som tre delar: 1) bokstäverna (vilken färggrupp), 2) siffran (vilket pigment i gruppen) och 3) ibland ett tillägg, som :1, som visar att det är en särskild variant av samma pigment.
Del 1 - bokstäverna (färggruppen)
Bokstäverna berättar vilken pigmentgrupp det handlar om. Här är de vanligaste du ser på färgtuber:
| Kod | Betyder | Exempel |
|---|---|---|
| PY | Pigment Yellow (gult) | PY3 |
| PO | Pigment Orange (orange) | PO43 |
| PR | Pigment Red (rött) | PR122 |
| PV | Pigment Violet (violett) | PV19 |
| PB | Pigment Blue (blått) | PB15:3 |
| PG | Pigment Green (grönt) | PG7 |
| PBr | Pigment Brown (brunt) | PBr7 |
| PBk | Pigment Black (svart) | PBk7 |
| PW | Pigment White (vitt) | PW6 |
Del 2 - siffran efter bokstäverna
När du ser en kod som PW6 eller PBr7 är siffran ett ID för det specifika pigmentet inom sin grupp. Det är alltså inte en “nyansskala”, utan ett sätt att peka på vilket pigment det faktiskt är. Därför kan två färger med olika namn ibland dela samma pigmentkod, och två färger med samma namn kan ibland ha olika pigmentkoder.
Del 3 - när det står :1, :2 eller liknande
Ibland får pigmentkoden ett tillägg, till exempel PB15:3 eller PW6:1. Kolonet betyder att det fortfarande är samma grundpigment, men i en specifik variant. Det kan handla om skillnader som påverkar hur pigmentet beter sig i färg, till exempel partikelstorlek, kristallform, ytbehandling eller exakt “shade” (om det drar mer åt grönt eller rött).
Så här kan du tänka när du ser en kod som PW6:1:
- PW = pigmentgrupp (vitt)
- 6 = vilket vitt pigment det är (ofta titanvitt)
- :1 = en variant av samma pigment (en version med vissa egenskaper som kan påverka täckning, ton eller hur den blandar sig)
Det viktiga i praktiken: ser du kolon-siffror kan du räkna med att färgen fortfarande är “samma pigmentfamilj”, men att den kan upplevas lite annorlunda mellan märken och serier. Det är också en av anledningarna till att två blå som båda heter “Phthalo Blue” kan kännas olika i styrka, transparens eller underton.
Snabbtolkning - så använder du pigmentkoderna
- Pigmentkod - singelpigment. Förutsägbar vid blandning och lättare att kontrollera.
- Flera pigmentkoder - färgen är blandad. Ofta gjord för bättre täckning eller stabil nyans.
- Kolon i koden (t.ex. PB15:3) - samma pigmentfamilj, men en specifik variant med egna egenskaper.
- Färgnamnet - beskrivande, men pigmentkoden säger hur färgen faktiskt beter sig.
Det är inte bara pigment som påverkar färgen
Pigmentet är grunden i färgen, men det är inte det enda som påverkar hur färgen upplevs när du målar. Samma pigment kan bete sig olika beroende på vilket bindemedel som används. Akrylfärg, oljefärg och akvarell bygger på olika baser, vilket påverkar allt från transparens och glans till hur färgen torkar och hur ljuset reflekteras i ytan.
Även tillsatser spelar roll. Fyllmedel, bindemedel samt mattande eller glanshöjande komponenter kan förändra både täckförmåga och färgens visuella djup. Det är en av anledningarna till att samma pigmentkod kan kännas olika mellan två färgserier, trots att pigmentet i grunden är detsamma.
Varför vissa färger ändras när de torkar
En annan sak som ofta väcker frågor är varför färgen kan se ljusare eller mörkare ut när den torkar. Det beror sällan på pigmentet i sig, utan på hur bindemedlet förändras när vatten eller lösningsmedel avdunstar. I akrylfärg är det vanligt att färgen ser ljusare ut när den är våt och mörknar något när den torkar, eftersom det klara akrylbindemedlet blir helt transparent först när färgen är genomtorr.
I andra färgtyper kan effekten vara mer subtil eller se annorlunda ut. Det här är alltså en del av färgens uppbyggnad och kemi, inte ett tecken på låg kvalitet eller fel pigment.
Välkommen till oss på Cria
Pigmentkunskap behöver inte vara krånglig, men den gör stor skillnad. Att förstå vad som faktiskt finns i färgen hjälper dig att välja rätt, blanda mer medvetet och använda både transparenta och opaka färger på det sätt de är tänkta att användas.
Har du frågor om pigment, täckförmåga eller hur olika färger beter sig i praktiken är du alltid välkommen att höra av dig till oss. Kom gärna in i butiken så visar vi hur det fungerar i verkligheten, i mån av tid, eller kontakta oss så hjälper vi dig vidare.
Tycker du det här var intressant? Låt oss gärna få veta! Kontakta oss.